Statspris till 14 meriterade konstnärer

Kuvassa 14 ihmistä ryhmäkuvassa valtionpalkintoadressien kanssa.

Valtionpalkinnot jaettiin tänä vuonna Kansallisoopperassa Helsingissä. Kuva: Vilhelm Sjöström

Statens konstkommissioner har beviljat statspriser för arkitektur, barnkultur, bildkonst, filmkonst, formgivning, fotokonst, litteratur, mediekonst, multikonst, musik samt scenkonst. Statspriset för barnkultur uppgår till 30 000 euro och för multikonst till 28 000 euro. De övriga priserna är på 14 000 euro. Vetenskaps- och kulturminister Hanna Kosonen överräckte de 14 priserna på Finlands nationalopera i Helsingfors den 20 november.

Statspriset för arkitektur gavs till landskapsarkitekten Gretel Hemgård och priset för formgivning till Smyckeskonstsamfundet rf.

Filmjournalisten Kalle Kinnunen fick statspriset för filmkonst.

Dramatikern Heini Junkkala och danskonstnären Liisa Pentti beviljades statspris för scenkonst.

Författaren Eeva Kilpi och poeten Cia Rinne fick statspris för litteratur.

Operasångerskan Camilla Nylund och musikern Paula Vesala tilldelades statpris för musik och rapartisten Ailu Valle fick statspris för barnkultur.

Statspris för visuell konst gick till bildkonstnären Jukka Korkeila, fotokonstnären Tiina Itkonen och mediekonstexperten Perttu Rastas, och statspriset för multikonst gavs konstnären Jenni-Juulia Wallinheimo-Heimonen.

Statens konstkommissioner är Centret för konstfrämjandes (Taike) sakkunnigorgan och beslutar årligen om statspriserna inom sina respektive konstarter. Priset kan beviljas konstnärer, konstnärsgrupper, konstkritiker, konstjournalister eller föreningar eller andra samfund inom konstarten som erkännande för förtjänstfullt arbete eller insatser under de tre senaste åren eller för en långvarig och förtjänstfull konstnärlig karriär eller verksamhet för konstarten.

Prismotiveringar:

Statspriset för arkitektur

Gretel Hemgård (f. 1948) har gjort en lång konstnärlig karriär som skapare av landskapsarkitektur inom såväl landskapsplanering som restaurering samt främjat ett landskapsperspektiv och landskapsarkitektur på ett brett plan både internationellt och i Finland.

Hemgård har tagit fram restaureringsplaner för välkända herrgårds- och villaträdgårdar, Finlands äldsta offentliga och institutionsparker, botaniska trädgårdar och värdefulla kulturlandskap. Hennes arbete präglas av grundliga planer som omfattar allt från historieforskning och växtinventering till anvisningar för underhållet. Många av hennes genomförda projekt hör till de bästa i sitt slag i Finland.

Hon har även planerat en stor mängd olika arkitektoniska element i stadsmiljöer i nybyggda områden: parker, gator, begravningsplatser, gårdar och landskapsverk, där landskapsplaneringen och -arkitekturen är mångsidigt närvarande vid sidan av arkitekturen och samtidigt utgör självständiga verk.

Besluten om statspriset för arkitektur fattas av arkitektur- och formgivningskommissionen.

Statspriset för filmkonst

I sitt arbete som filmjournalist och filmkritiker synliggör Kalle Kinnunen (f. 1977) filmens konstnärliga, produktionella och affärsmässiga dimensioner exakt och mångsidigt. Utöver traditionell journalistik har Kinnunen väckt diskussion i sin blogg Kuvien takaa. Han har också skrivit böcker om modern filmhistoria som förutom journalistisk objektivitet uppvisar gediget bakgrundsarbete, beskrivning av konstartens allmänna begrepp och lagbundenheter samt även ifrågasättande av dem. Kinnunen har lyckats livnära sig som filmjournalist i en tid där mediehusen har profilerat sig genom nedskärning av resurserna för kulturjournalistik.

Kinnunen har varit verksam inom Filmiaura rf som delar ut Jussipriserna, Finlands kritikerförbund samt filmfestivalen Rakkautta ja anarkiaa. Kinnunen är också medlem i Europeiska filmakademin.

Besluten om statspriset för filmkonst fattas av kommissionen för audiovisuell konst.

Statspriserna för scenkonst

Dramatikern, dramaturgen och regissören Heini Junkkaala (f. 1975) har en alldeles egen röst och är oeftergivlig i sitt arbete. I sina verk behandlar hon aktuella och svåra teman i samhället, som sexuell identitet, könets komplexitet samt paradoxer i synsätt mellan generationer och inom kyrkan. Hon utforskar sina teman med metoder från icke-illusorisk dokumentarism, ofta ur ett privat, personligt perspektiv. Hos Junkkaala används det privata inte för att få upprättelse, såra eller komma med rafflande och offergörande avslöjanden. Hon har en beundransvärd förmåga att göra det privata allmängiltigt. Det här ger åskådarna en betydande identifikationsyta.

Junkkaala skapar mogen, djup, strukturellt mångfacetterad och fragmentarisk teater. Det nyaste exemplet på strukturen samt dialogens träffsäkerhet kan ses i KOM-teaterns Valehtelijan peruukki. I uppsättningen som Junkkaala regisserat och också skrivit tillsammans med Pirkko Saisio och Marja Packalén blir farsen till tragedi som framstår som komisk.

Liisa Pentti (f. 1958) har varit verksam i tre decennier som dansare, koreograf, lärare och kurator. Under sin karriär har hon på ett föredömligt sätt kombinerat sofistikerad konstnärlighet, pedagogik, internationell verksamhet samt aktiva insatser för att utveckla branschen. Penttis konstnärliga attityd kännetecknas av intelligent traditionsmedvetenhet i kombination med ständig nyfikenhet för och ifrågasättande av innehållet, uttrycket och det kroppsliga. Hon arbetar brett på gränssnittet mellan dans, scenkonst och samtidsteater och behärskar mångsidiga fysiska praktiker och scenuttryck. Utöver föreställningar med sin egen grupp producerar hon evenemang om dansens begrepp och artikulation, som den internationella projektplattformen After Contemporary samt seminarieserien och antologin Postmoderni tanssi Suomessa?

Penttis undervisning av dans- och teaterstuderande samt icke-professionella, som unga med autismspektrumstörning, är genuint interaktiv och sporrande. Sina kolleger stöttar hon i att lita på det egna konstnärskapet, oavsett utbildningsbakgrund eller kön.

Besluten om statspriserna för scenkonst fattas av scenkonstkommissionen.

Statspriserna för litteratur

Författaren Eeva Kilpi (f. 1928) har genom hela sin omfattande produktion behandlat ekologiska teman, kvinnans relation till sig själv och andra samt flyktingskap, vilket hon själv upplevt som evakuerad från Karelen.

Författaren har inte anpassat sig till rådande populära ämnen eller attityder, utan har envetet gått sina egna vägar. Tiden har visat att Kilpis produktion håller. Hon har ägnat sig åt en viktig sak och haft rätt redan långt före dagens debatt. Flyktingskap är smärtsamt aktuellt, mänsklighetens och naturens öde ligger i vågskålen, och kvinnans självbestämmanderätt och sexualitet är fortfarande inte självklarheter.

Den 91-åriga författaren och poeten Eeva Kilpi är på många sätt en inspirerande förebild. Hon visar att konstnärens arbete kan ha en tidlös, skapande kraft oavsett ålder. Hennes senaste verk är ljusa, djupt mänskliga och berörande: Kuolinsiivous (2012), Sininen muistikirja och Punainen muistikirja (2019).

Cia Rinne (f. 1973) är en av våra internationellt mest uppmärksammade samtidspoeter. Trots det är hon rätt okänd i sitt hemland. Rinnes produktion representerar den litterära riktning inom vilken boken är en av många former som litteraturen uttrycker sig i. De suveräna och nyskapande dikterna i dikttrilogin Zaroum, notes for soloists och l'usage du mot är mötesplatser för olika språk, konstarter och medier. Hon skriver mångspråkiga dikter på engelska, tyska, franska och andra europeiska språk. Rinnes minimalistiska dikter söker sig till språkets grunder och hon använder både konceptuella och visuella metoder. Hon verkar även som ljudpoet.

Cia Rinnes dikter utspelar sig på såväl boksidor, i ljudverk som streamas på nätet, i interaktiva animationer, i ljus- och textinstallationer i gallerier och museer och som liveuppträdanden och performanser. Rinnes mångspråkiga produktion ifrågasätter även språket som byggsten för identiteter, i hennes produktion finns inte språk som är rätt eller fel. Såväl språkens som konstformernas diversitet är centrala för Cia Rinnes poetik.

Besluten om statspriserna för litteratur fattas av litteraturkommissionen.

Statspriset för bildkonst

Målaren Jukka Korkeila (f. 1968) har under de senaste decennierna varit en enormt produktiv konstnär och hans verk har visats på åtskilliga viktiga utställningar världen över. Korkeilas målningar har ett personligt språk. I sina verk nedmonterar han invanda skönhetsuppfattningar och normer, och verken fokuserar på tolerans, acceptans och mångfald.

Symboliken i Korkeilas nyaste verk byggs upp med bland annat bilder av identifierarbara katolska påvar och världens politiska ledare. Verken baserar sig på världsåskådningar, könsidentiteter och politiska teman, men dock så att den första känslan de förmedlar är mildhet och humor. Korkeila utexaminerades från Bildkonstakademin 2002.

Besluten om statspriset för bildkonst fattas av kommissionen för visuell konst.

Statspriset för barnkultur

Rapmusikern Ailu Valle (f. 1985) från Enare rappar på nordsamiska, finska och engelska på samefestivaler, men också på nationella och internationella arenor. Valle har gett ut tre soloalbum.

Ungdomskulturen är viktig för barn och ungas uppväxt. Fastän rapmusiken som genre har spridit sig från ungdomsmusik till alla åldrar, har rappen sin givna plats i de ungas värld. För vissa ungdomar är rap ett eget sätt att uttrycka saker och ting. I ungdomarnas värld kan den fungera som en samhällelig väckarklocka eller förmedlare av deras egna sociala budskap.

Rapmusiken är multikonstnärlig, men rapmusikern Ailu Valle representerar också multikultur med sin rap. För barn och unga fungerar rapmusikern Ailu Valle som exempel på möjligheten att skapa konst på eg na villkor, oavsett kulturell och språklig bakgrund. Valles arbete som konstnär förstärker identiteten hos minoritetspråkiga barn och unga: var och en har rätt till konst på sitt eget språk.

Ailu Valle har avlagt kandidatexamen i humanistiska vetenskaper vid Giellagas-institutet vid Uleåborgs universitet.

Besluten om statspriset för barnkultur fattas av Taikes direktör.

Statspriset för mediekonst

Perttu Rastas (s. 1952) hör till de centrala föregångarna inom mediekonst i vårt land. Hans engagerade arbete som kurator, producent och evenemangsarrangör samt sakkunnig har haft en stor inverkan på mediekonstfältet i Finland. Han föreläser fortsättningsvis om finsk mediekonsthistoria.

Rastas startade på 1980-talet en videoverkstad vid Förbundet för folkbildning som gav många konstnärer en grund i videoverksamhet. Rastas var med och inrättade distributionsarkivet AV-arkki för finsk videokonst och arrangerade Finlands första stora internationella festival för mediekonst, Muumediafestival. Han var också den första föredraganden för mediekonstens produktionsstöd vid Centret för främjande av audiovisuell kultur (AVEK) på 1990-talet samt var kurator för mediekonst på galleri Otso och Kiasma. Han var ansvarig för arkivering av mediekonst vid Statens konstmuseum. Rastas fick AV-arkkis vandringspris för främjande av finsk mediekonst 2005, och 2018 blev han hedersmedlem i Muu rf.

Besluten om statspriset för mediekonst fattas av kommissionen för audiovisuell konst.

Statspriset för multikonst

Konstnären Jenni-Juulia Wallinheimo-Heimonen (f. 1974) arbetar multikonstnärligt och kombinerar konstskapande med handikappolitisk aktivism. Wallinheimo-Heimonen är utbildad textilkonstnär och utgående från sin utbildning har hon utvecklat en mycket intressant arbetsmetod som hon utvidgat till installationer, performanser, videokonst och formgivning.

Wallinheimo-Heimonens egenartade verk behandlar strukturellt våld som personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, möter och efterlyser genomförande av mänskliga rättigheter samt delaktighet. Hon arbetar aktivt för att ta kål på fördomar och tabun kring funktionsnedsättning och främjar med sin konst tolerans och mångfald i samhället. Wallinheimo-Heimonens konst tillför såväl samhällsdebatten som konstupplevelsen unika och marginaliserade infallsvinklar.

Besluten om statspriset för multikonst fattas av kommissionen för mångfald inom konst.

Statspriset för formgivning

Utställningarna och evenemangen producerade av Smyckeskonstföreningen har på ett betydande sätt främjat synligheten av finska smycken och föreningens verksamhet har lotsat konstnärer ut på internationella arenor. Internationella gäster inbjudna av föreningen har berikat det finska smyckesfältet med verkstäder och föreläsningar. De senaste projekten omfattar utgivning av en smyckeskonsthandbok, start av utlåning av smycken samt arrangemang av den internationella smyckeskonsttriennalen och seminariet KORU 6. Den största utställningen av finska smycken utomlands någonsin, Northern Light, arrangerades på CODA-museet i Holland 2019. Föreningen samlar också smyckeskonst.

Smyckeskonstföreningen har arbetat målmedvetet för att synliggöra konstarten och ge den en värdig plats inom Finlands konstindustri. Formgivning och konst har varit exemplariskt representerade i föreningens verksamhet och dess evenemang har fått en etablerad position på det internationella smyckeskonstfältet.

Besluten om statspriset för formgivning fattas av arkitektur- och formgivningskommissionen.

Statspriset för musik

Sopranen Camilla Nylund (f. 1968) är en av våra mest eftertraktade internationella operaartister för närvarande. Nordiskt ljus och röstens fylliga klang förenas på ett strålande sätt i Nylunds person. Hennes inre karisma på scenen trollbinder publiken omedelbart, vilket skedde förra våren på Parisoperan med Rusalka, där hon senast i den krävande titelrollen övertygade alla att hon hör till vår tids mest betydande sopraner.

Camilla Nylund är en erkänd och stark uttolkare av Richard Strauss musik. Hon debuterar i december på Metropolitanoperan i New York i rollen som fältmarskalkinnan i Strauss opera Rosenkavaljeren. Titelrollen i Strauss Salome var hennes internationella genombrott för 15 år sedan. Nylund uppträder regelbundet på stora operahus och konsertarenor. Statsoperan i Wien beviljade henne i år den uppskattade titeln kammarsångerska.

Paula Vesala (f. 1981) är en multibegåvad visionär som utöver sin egen musik också komponerar och skriver texter till andra artister. Vesalas musik och sångtexter ljuder i nuet – de erövrar suveränt pop- och schlagermusikfältet samtidigt som de djärvt utmanar det rådande. Gruppen PMMP som Vesala skapade tillsammans med Jori Sjöroos och Mira Luoti var den stora generationsupplevelsen i början av 2000-talet. Efter att PMMP slutade sin aktiva karriär 2013 förvandlade Paula Vesala sig till soloartist Vesala.

Artist-Vesala är en ultramodern auteur som musikaliskt sträcker sig mot en ny tid och 2020-talet. Samtidigt representerar lyrikern Paula Vesala i sina sångtexter den mest lysande traditionen av finsk litterär kvalitet. Behandling av svåra teman i en lättsam framförandemiljö ge Vesalas konst dess nyansrika, bitterljuva kraft. Bredd är en väsentlig del av Paula Vesalas särart. Nationaloperan har beställt ett verk i samarbete av Vesala och Esa-Pekka Salonen som utnyttjar immersiv teknik och får sin premiär 2020.

Besluten om statspriset i musik fattas av musikkommissionen.

Statspriset för fotokonst

Fotokonstnär Tiina Itkonen (f. 1968) är särskilt känd för sina bilder av polarområdena och spåren av klimatförändringen. Från 1995 har hon dokumenterar vardagen och miljön bland inuiter på Grönland och publicerat två betydande fotokonstböcker om temat: Inughuit (2004) och Avannaa (2014). I böckerna återkommer visuellt talande snö- och istäckta former som förenas med de kulturella spåren av vardagligt liv i landskapen och bosättningen.

Itkonens verk har visats bland annat på biennalerna i Venedig och Sydney samt på många av världens viktigaste museer och gallerier för fotokonst. Itkonen har länge varit en av de internationellt bäst kända finska fotokonstnärerna. Hon utexaminerades från Åbo konstakademi 1995 och från Konstindustriella högskolan 2002.

Besluten om statspriset för fotokonst fattas av kommissionen för visuell konst.

Foton efter evenemanget (Flickr)

Närmare information:

  • arkitektur och formgivning: specialsakkunnig Lea Halttunen, Taike, tfn 0295 330 713
  • film- och mediekonst: specialsakkunnig Sari Ilmola, Taike, tfn 0295 330 830
  • scenkonst: specialsakkunnig Laura Norppa, Taike, tfn 0295 330 806
  • litteratur: specialsakkunnig Ansa Aarnio, Taike, tfn 0295 330 701
  • bildkonst och fotokonst: specialsakkunnig Henri Terho, Taike, tfn 0295 330 901
  • barnkultur: chef för konststöd Esa Rantanen, tfn 0295 330 720
  • multikonst: specialsakkunnig Kirsi Väkiparta, Taike, tfn 0295 330 724
  • musik: specialsakkunnig Hanna Susitaival, Taike, tfn 0295 330 910
  • mediearrangemang: specialsakkunnig Hanna Susitaival, Taike, tfn 0295 330 910

Kontakt

Centret för konstfrämjande
Hagnäskajen 6, PB 1001
00531  Helsingfors
Karta

tfn 0295 330 700
asiakaspalvelu@taike.fi

Sök personer