Om temat

Inom temat finansieras projekt som stärker de kreativa branscherna och den kreativa ekonomin eller kompetensen inom konst- och kulturbranschen.

Syftet är att svara mot de kompetensbehov som uppstår till följd av förändringar i arbetslivet inom konst, kultur och kreativa branscher.

Syftet med projekten är att tillföra arbetslivet ny kompetens samt att stödja verkställandet av den kulturpolitiska redogörelsen och de kreativa branschernas tillväxtstrategi. Läs alltid urvalskriterierna i utlysningen i EURA 2021-systemet.

Temats första utlysning ägde rum våren 2023 då nio projekt fick finansiering. Läs mer om de finansierade projekten.

En bra projektidé bygger på ett verkligt behov som identifierats på fältet och den har ett riksomfattande genomslag. Projektet löser ett problem som inte skulle kunna lösas utan projektfinansiering.

Ta del av Kreativt näts material som har tagits fram för att stödja projektutformning.

I frågor som gäller finansiering kan du kontakta Minna Taipale, finansieringsexpert på Sydöstra Finlands livskraftscentral ([email protected])

Målet är att projektet på något sätt ska vara till nytta för de kreativa branscherna. Målgrupperna för de finansierade projekten är aktörer eller organisationer inom konst, kultur eller kreativa branscher. Projekten ska vara till nytta för så många som möjligt.

Kontrollera alltid beskrivningen av målgrupperna i utlysningen.

ESF+-finansieringen är avsedd för utvecklingsverksamhet. Ett utvecklingsprojekt fokuserar på att förbättra ett visst område eller pröva något nytt. Det kan vara att utveckla en ny eller förbättrad verksamhetsform, tjänst eller produkt.

Finansiering beviljas inte för kärnverksamhet. Utvecklingsverksamheten får dock inte hindra den sökandes fortsatta kärnverksamhet.

Projektet ska baseras på ett verkligt behov som identifierats i branschen. Den sökande ska kunna visa hur behovet har identifierats, till exempel genom en enkät, en utredning eller andra uppgifter som den sökande har samlat in.

Redogör för de förändringar projektet kan åstadkomma: vilken kompetensbrist det finns i branschen eller hur sysselsättningen i branschen kan stärkas. Involvera aktörer som på ett eller annat sätt känner till branschen. Behovet av projektet och dess motivering ska beskrivas i ansökan. Finansiären bedömer behovet av projektet från fall till fall.

Urvalskriterier avser allmänna urvalskriterier och särskilda urvalskriterier.

De allmänna urvalskriterierna är krav som baseras på EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Om något av de allmänna urvalskriterierna inte uppfylls går projektet inte vidare till bedömningen av särskilda urvalskriterier och kan därmed inte få ESF+-finansiering.

Allmänna urvalskriterier

Det finns tre typer av särskilda urvalskriterier: innehållsmässiga, preciserande och horisontella. Poängsättningen av de särskilda urvalskriterierna ställer ansökningarna i prioritetsordning. Det är alltså viktigt att du läser urvalskriterierna i utlysningen när den öppnas.

Urvalskriterierna publiceras i utlysningen i EURA 2021-systemet när den öppnas. Kontrollera alltid urvalskriterierna i utlysningen. Observera att frågor om alla urvalskriterier inte finns som sådana i projektansökan!

ESF+-finansieringen är retroaktiv, vilket innebär att man ansöker om utbetalning av projektfinansieringen först i efterhand.

I ett traditionellt utvecklingsprojekt kan utbetalningarna till exempel ske tre gånger per år, beroende på hur mycket pengar som har använts. Kassaflödet från kärnverksamheten bidrar då till att driva projektet.

I ett projekt med engångsersättning får man finansieringen efter det utlovade resultatet. Resultatet kan också delas upp så att en del av finansieringen kan sökas när den första delen av resultatet är klar.

Stödet för ett projekt kan vanligtvis uppgå till 75–80 procent av dess totala kostnader.

Den sökande måste alltså ha annan finansiering på 20–25 procent av den totala budgeten.

Egenfinansieringens storlek beslutas av NTM-centralen i Tavastland och fastställs vanligtvis av den sökandes storlek.

Egenfinansiering är praktiskt taget pengar som man inte får när ansökan om utbetalning lämnas till finansiären. ESF+-finansieringen kan täcka 75–80 procent av projektets totala kostnader.

Till exempel om man använder 100 000 euro på projektverksamhet, beviljar finansiären 75 000–80 000 euro i ESF+-finansiering för projektet (exempel 1). Beräknad arbetstid godtas inte som egenfinansiering under denna period.

Intäkter från projektet (t.ex. kommun- eller företagsfinansiering eller deltagaravgifter) minskar egenfinansieringens andel, inte ESF+-finansieringens andel (exempel 2). ESF+-finansieringens andel förblir alltså densamma oavsett källan till projektets egenfinansiering.

Exempel 1 på projektets totala finansiering:
80 000 € ESF+-pengar
5 000 € kommunala pengar
5 000 € deltagaravgifter
10 000 € egenfinansiering
= 100 000 € total finansiering

Exempel 2 på projektets totala finansiering:
80 000 € ESF+-pengar
20 000 € egenfinansiering
= 100 000 € total finansiering

Finansiären granskar organisationernas ekonomi för att se om den sökande kan klara av ett projekt som finansieras retroaktivt.

Till exempel kan en obetald skatteskuld vara ett hinder för att få finansiering.

Om den sökande till exempel har avtalat om ett lån med en bank som gör det möjligt att vänta på retroaktiv finansiering, måste ansökan innehålla någon form av förbindelse som visar att lånet kommer att medges och att aktören kan vänta på finansieringen.