Inkomsterna från konstnärligt arbete har minskat inom flera konstarter - inkomstnivån av höginkomstagarna har sjunkit på 2000-talet

Det konstnärliga arbete utgör den viktigaste inkomstkällan för cirka 40 procent av konstnärerna. Inkomster som erhållits från konstnärligt arbete är betydande i synnerhet för aktörer inom scenkonst och tonkonst samt arkitekter. År 2010 var inkomsterna från konstnärligt arbete störst inom dessa konstarter och de hade också sedan 2000 ökat mer än inom de andra konstarterna. För författare och bildkonstnärer är stipendierna en lika viktig inkomstkälla som det konstnärliga arbetet. År 2010 var stipendierna den viktigaste inkomstkällan för var tionde konstnär. Informationen framgår från Centret för konstfrämjandes specialsakkunnige Kaija Rensujeffs surveyundersökning där hon granskade konstnärernas ställning inom olika konstarter 2010. Rensujeff jämför resultaten med en tidigare undersökning om konstnärens ställning från 2000.

- Statens konstnärsstipendium har inte ökat i antal trots att konstnärskåren vuxit. De fria konstnärernas ställning - i synnerhet bildkonstnärernas - förbättras inte utan att stödet för konstnärligt arbete utvecklas. Det är en civilerad stats uppgift att försörja för konstnärernas verksamhetsförutsättningar. Ansvaret kan inte överlåtas till den privata sektorn, konstaterar direktör för Centret för konstfrämjande Minna Sirnö.

Antalet professionella konstnärer har över årtiondet ökat cirka 20 procent: år 2010 fanns det cirka 22 000 professionella konstnärer i Finland. Kvinnornas andel av konstnärskåren har ökat. År 2010 var över hälften av konstnärerna kvinnor. Konstnärernas medelålder är högre än tidigare och de är högre utbildade än någonsin tidigare. Koncentrationen till huvudstadsregionen har också fortsatt att växa.

Enligt undersökningen är konstnärernas ställning på arbetsmarknaden ännu mer ostabil än tidigare. Detta beror på att andelen konstnärer som står i anställningsförhållande har sjunkit och andelen av de som är verksamma som fria konstnärer och egenföretagare har ökat. Närapå var femte konstnär har varit arbetslös under 2010. Andelen har stannat på samma nivå i fråga om alla konstnärer, men i synnerhet arbetarnas sysselsättning inom filmbranschen har försvårats märkbart på 2000-talet.

Konstnärernas karriärer är längre än tidigare. År 2000 utförde cirka hälften av konstnärerna i pensionsålder ännu konstnärligt arbete, 2010 hade andelen ökat till 80 procent.

Konstnärernas inkomster från konstnärligt arbete har sjunkit anmärkningsvärt inom tio år (-10 %). Däremot har de skattepliktiga helhetsinkomsterna stigit (+8 %). Ökningen av inkomstnivån härstammar till största delen från andra sektorer än konstsektorn. Till skillnad från den allmänna trenden har de högförtjänande konstnärernas inkomster sjunkit i jämförelse med 2000.

Fastän kvinnornas andel av konstnärskåren har ökat har det inte bidragit till en ökning i inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Kvinnornas helhetsinkomster (inkl. skattepliktiga inkomster och stipendier) ökade från 72 procent till 76 procent i jämförelse med männens inkomster. Skillnaderna mellan konstarter var trots allt betydande. I synnerhet inom de konstarter där inkomstnivån förblivit oförändrad eller sjunkit, har minskningen av skillanderna mellan kvinnornas och männens inkomster varit mest betydande.

Rensujeff, Kaija (2014): Konstnärens ställning 2010 – Konstnärskårens struktur, arbete och inkomstbildning (Resumé).
Taiteen edistämiskeskus, Helsinki.

Ytterligare information: specialsakkunnig Kaija Rensujeff, Centret för konstfrämjande tfn 0295 330 721, [email protected]