Omstrukturering av kommissionerna

Hur fortskrider förberedelserna?

Utnämning av Konst- och kulturrådet

Undervisnings- och kulturministeriet har i januari 2026 skickat en förfrågan till centrala sammanslutningar inom konst och kultur om att nominera kandidater till Konst- och kulturrådet för perioden 1 juli 2026–30 juni 2029. Statsrådet utser Konst- och kulturrådets ordförande och medlemmar för en mandatperiod på tre år åt gången. Konst- och kulturrådet har förutom en ordförande minst åtta och högst tolv medlemmar. Dessutom utses högst sju suppleanter.

Rådets medlemmar och suppleanter ska på bred front företräda sakkunskap ur olika perspektiv inom konst- och kulturpolitik. Rådets medlemmar kan till exempel företräda sakkunskap om skapande, produktion och förmedling av konst, strategisk utveckling av konst- och kulturbranschen, forskning inom konst och kultur, produktionsstrukturer och affärsverksamhet inom konst- och kulturbranschen samt ansvarsfrågor inom konst och kultur. 

Undervisnings- och kulturministeriet hoppas att även regionala och språkliga perspektiv samt sakkunskap om minoritetskulturer och kulturens tillgänglighet beaktas i utnämningsförslaget.

Utnämning av sakkunnigbank och förfaranden för kollegial bedömning

Konst- och kulturmyndigheten inleder i mars 2026 utnämningen av medlemmar till en sakkunnigbank. Konst- och kulturrådet utser medlemmarna i samråd med centrala aktörer inom konst och kultur. 

Nomineringar efterfrågas på bred front av nationella och regionala aktörer. Förutom mottagarna av förfrågan kan alla som är verksamma inom konst nominera kandidater. Man kan också via ett webbformulär anmäla sitt eget intresse för att bli medlem i sakkunnigbanken. 

Konst- och kulturmyndigheten bereder utifrån nomineringarna ett förslag till sammansättning av sakkunnigbanken. Det är tänkt att sakkunnigbanken ska ha 200–300 medlemmar. 

Vår förhoppning är att kandidaterna är i olika åldrar, av olika kön och bor i olika delar av Finland. Vi hoppas också få kandidater som representerar olika underarter och yrkesgrupper inom respektive konstart samt den mångfald som finns inom konst och kultur. Konst- och kulturmyndigheten förbereder under våren 2026 en ny modell för kollegial bedömning. Centrala frågor är bland annat bedömningspanelernas sammansättning och omsättning samt olika lösningar avseende transparens och likabehandling i beslutsfattandet och beredning av besluten.

Konst- och kulturrådet fastställer förfarandena för kollegial bedömning och utser medlemmarna till sakkunnigbanken efter att ha inlett sin verksamhet i juli 2026.
 

Vad förändras?

Omstruktureringen är en del av Bildningsförvaltningen 2030-reformen, där Centret för konstfrämjande och Nationella audiovisuella institutet slås samman till den nya Konst- och kulturmyndigheten den 1 januari 2026. De nuvarande konstkommissionerna fortsätter under övergångsperioden fram till den 30 juni 2026. 

Nuvarande struktur

• Det finns 24 sakkunnigorgan i anslutning till Taike. De beslutar om stipendier och priser och ger sakkunnigutlåtanden.
• De statliga konstkommissionerna är konstartsspecifika och fattar beslut om stipendier och priser som beviljas konstnärer och konstnärsgrupper.
• De regionala konstkommissionerna fattar beslut om regionala stipendier och priser som beviljas konstnärer och konstnärsgrupper.
• Konstkommissionernas medlemmar utses av konstrådet.
• Konstrådet utses av undervisnings- och kulturministeriet.
• Taike har tre nämnder som grundar sig på särskild lagstiftning. Förändringarna gäller inte nämndernas verksamhet.

Den nya strukturen

• De statliga och regionala konstkommissionerna avskaffas.
• Konst- och kulturmyndigheten har ett konst- och kulturråd, en sakkunnigbank och roterande bedömningspaneler.
• Beslutsberedningen som grundar sig på en kollegial bedömning görs i utlysningsspecifika bedömningspaneler. Bedömningspanelerna består av medlemmar ur sakkunnigbanken. Panelerna utses av Konst- och kulturmyndigheten.
• Konst- och kulturrådet fattar alla stipendiebeslut baserat på panelernas beredning.
• Sakkunnigbanken utses av konst- och kulturrådet.
• Konst- och kulturrådet utses av statsrådet.

Vad förblir oförändrat?

Syftet med lagberedningen av det nya systemet har varit att säkerställa principerna för kollegial bedömning och konstens autonomi. Stipendieansökningar kommer även fortsättningsvis att bedömas av sakkunniga från konstfältet.

Den nya lagen förpliktar fortfarande att uppnå regional jämlikhet. Det är ett av kriterierna när man sätter samman sakkunnigbanken. I och med att de regionala konstkommissionerna avskaffas bör den nya myndigheten ha andra medel för att säkerställa en balanserad fördelning av finansiering över hela Finland. Den geografiska fördelningen av resurserna kommer att följas upp noggrant när det nya systemet träder i kraft.

Omstruktureringen gäller inte beslut om understöd till sammanslutningar. Understöden till sammanslutningar kommer även fortsättningsvis att vara tjänstemannabeslut i vars beredning man kan använda bedömningspaneler.

Avskaffandet av de regionala konstkommissionerna påverkar inte verksamheten vid Konst- och kulturmyndighetens regionala byråer. 

Varför görs omstruktureringen?

Omstruktureringen innebär en avveckling av kommissionssystemet som funnits sedan 1968, med separata statliga konstkommissioner och regionala konstkommissioner. Den nuvarande kommissionsstrukturen har funnits sedan 2013. Omstruktureringen är bland annat ett svar på kommissionernas ökade arbetsbörda, utmaningar med jäv och ojämna arbetsfördelning.

Det nya systemet ger flexibilitet i bedömningen. Bedömningspanelerna kan sättas samman med beaktande av antalet ansökningar. Bedömningspaneler som utses för varje enskild utlysning möjliggör mångsidigare bedömningsgrupper som i större utsträckning kan ta hänsyn till särdragen i olika stödformer och konstarter.

Omstruktureringen ger också större flexibilitet för de kollegiala bedömarna. De kan påverka när och hur många ansökningar de ska bedöma. De kan också vid behov själva ansöka om stipendium under den tid som de hör till sakkunnigbanken, förutsatt att de avstår från att vara med i den aktuella ansökningsomgångens bedömningspaneler.

Hur märker kunderna av förändringen?

Från och med början av 2026 står namnet Konst- och kulturmyndigheten på ansökningsformulär, beslut och kommunikation gällande stipendier och understöd. 

Från och med början av 2026 kommer det nya namnet Konst- och kulturmyndigheten att stå i stipendiernas ansökningsformulär, beslut och kommunikation. I fortsättningen står den nya myndigheten också som utbetalare av stipendierna. Redan hösten 2025 i utlysningarna av statsunderstöd för 2026 står Konst- och kulturmyndigheten som avsändare på Sokunderstod.fi.

I övrigt kommer inte kunderna att märka av förändringarna i bedömnings- och beslutsprocessen. I den nuvarande strukturen är namnen på kommissionernas medlemmar kända på förhand för hela mandatperioden. I den nya strukturen vet de sökande inte nödvändigtvis vilka som sitter i bedömningspanelen i ansökningsskedet. Stödformerna, anslagen, ansökningstiderna och behandlingstiderna kan komma att ändras framöver, men ändringarna är inte direkt kopplade till omstruktureringen av kommissionerna.

Förberedelserna hittills

En omstrukturering av kommissionerna lyftes fram 2021 i Taikes externa utvärdering Ämbetsverk som söker sin form.

Kommissionsstrukturen började förberedas i undervisnings- och kulturministeriet hösten 2023. En lagproposition sändes på remiss i december 2024.

Utifrån remissvaren gjorde man ändringar i lagpropositionen. I remissvaren har det framförts oro över konstens autonomi, kollegial bedömning och regional jämlikhet. Dessa frågor var också centrala för Taike att värna om, och Taike anser att de ändringar som gjordes utifrån remissvaren är viktiga.

Regeringens proposition lämnades till riksdagen i april 2025 som en del av Bildningsförvaltningen 2030-reformen. Regeringens proposition godkändes av riksdagen den 18 juni 2025.

Mer information

Johtaja Henri Terho, [email protected], p. 0295 249 006