Monika Fagerholm ja Liisa Ryömä saivat kirjallisuuden valtionpalkinnon
Toimikunnan perustelut:
Att det finns väletablerade begrepp som "ett fagerholmskt språk" och "fagerholmlaiset maisemat" säger redan mycket - det är begrepp som används med självklarhet av såväl dagspressens kritiker, som av gemene bokbloggande läsare och akademiska forskare, både i detta land och utanför landets gränser. Monika Fagerholms (f. 1961) författarskap är ett av de viktigaste kontemporära prosaförfattarskapen i Finland - ja, ett av de viktigaste i Norden.
Den fagerholmska romanen är en egen värld, ett expansivt språk som ständigt förnyar sig självt, en kalejdoskopisk berättelse i plural, en dynamisk spänning mellan populärkultur och konstnärligt djup, och ett gränsöverskridande laborerande i textträdgården.
Fagerholms senaste verk, romanen Lola uppochner (2012) (i övers. Lola ylösalaisin, 2012), är en kalejdoskopisk samhällsfresk, en blixtbelyst människoträdgård eller en textuell kvalitetsteveserie där alla bipersoner är huvudpersoner och där allt, allt och ett gastkramande ingenting händer samtidigt, men ändå under ett tidsrum som rymmer ett liv. Eller flera.
I fjol utkom även essäsamlingen Havet (2012) (i övers. Meri, 2012), skriven tillsammans med journalisten Martin Johnson; en helhet bestående av fyra lyriska essäer där texten flyter, brusar och rullar fram, som det hav som knyter essäerna samman.
Vad övrigt är, allt annat - som till exempel Underbara kvinnor vid vatten (1994), Diva (1998), Den amerikanska flickan (2004) och Glitterscenen (2009) - är redan underbar litteraturhistoria i världen.
Liisa Ryömä (s. 1947) on maamme kokeneimpia ja arvostetuimpia suomentajia, ja hänen ammatillinen uransa yltää jo peräti kuudelle vuosikymmenelle. Hänen suomennoksensa ruotsalaisen Torgny Lindgrenin teoksista ovat vakuuttaneet kaunokirjallisen proosan lukijat siinä missä hänen musikaalisuomennoksensa Brechtin Kolmen pennin oopperasta teatteriyleisöt kautta maan ja Bellman-käännöksensä laulelmamusiikin ystävät.
Ryömä on monipuolinen paitsi tyylilajien myös kielivalikoimansa osalta. Hän on kääntänyt proosaa, runoutta, näytelmiä ja lauluja niin ruotsista, saksasta, italiasta ja englannista kuin ranskasta ja romaniastakin. Hän kääntää niin uutta kuin vanhaa, niin lapsille kuin aikuisille, niin komiikkaa kuin tragiikkaa, ja kaikkea yhtä sujuvasti ja eläytyen, vuosikymmenestä toiseen.
Ryömän tulkintoina olemme saaneet tutustua suomeksi moniin Italo Calvinon, Zaharia Stancun, Isaac Bashevis Singerin, Dario Fon, Elias Canettin, Per Olov Enquistin, Anni Blomqvistin, Kjell Westön, Monika Fagerholmin ja useiden muiden teoksiin.
Liisa Ryömä on yksi kaikkein pisimpään ammatissa toimineista edelleen aktiivisista kirjallisuuden kääntäjistä ja ansaitsee valtionpalkinnon koko mittavasta urastaan, sen yksittäisiä huippuja unohtamatta.
Lisätietoja: erityisasiantuntija Ansa Aarnio, Taiteen edistämiskeskus, p. 0295 330 701.