Sökresultat

Centret för konstfrämjandes anslag och stöd 2020.

Vill vi ha ett samhälle med många idéer, innovationer och lösningar så ska vi låta människorna ta del av kulturen. Vi ska investera i kultur och låta barn och unga, vuxna, åldringar få vara med i kulturlivet. Satsa på att låta våra professionella konstnärer utveckla och utöva sin konst, skriver Ann-Luise Bertell i konstrådets bloggserie.

Det samnordiska forskningsprojektet "Kultur och regional utveckling i Norden" har begärt de deltagande att kartlägga relevanta forskningsprojekt som är på gång i deras egna länder. Den finländska utredningen, vars resultat raporteras i denna framställning, startade redan på hösten 1990, men har blivit fördröjd p.g.a. tekniska skäl. Den påbörjades som en brevförfrågan, men svaren returnerades långsamt och var ofullständiga. Därför blev vi under våren 1991 tvungna att ty oss till telefonintervjuer.

På våren 2011 inledde Forskningsenheten vid Centralkommissionen för konst (nuv. Centret för konstfrämjandet) en undersökning om konstnärens ställning. Avsikten var att producera information om konstnärskårens struktur, konstnärernas inkomstnivå, företeelser med anknytning till inkomstbildning samt deras ställning på arbetsmarknaden.

Föreliggande undersökning utreder bland annat hur personer som klassificeras som invandrare blir bemötta i det statliga systemet för konststöd och inom konstpolitiken. Uppnås jämlikhet eller förblir någon ansökargrupp obemärkt inom stödpolitiken?

I sitt arkitekturpolitiska program uppställer statsrådet målsättningar för den offentliga maktens åtgärder för att främja arkitektur.

Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer som arbetar på olika konstområden samt deras ställning på arbetsmarknaden.

Finns på Nationalbiblioteket