Taikes rekommendationer för regeringsprogrammet 2023–2027
Publicerad 6.2.2023
Centret för konstfrämjande föreslår följande åtgärder:
- Finansieringen av konst och kultur ökas till en procent.
- Bildningsförvaltningen 2030-reformen verkställs såsom föreslås i rapporten.
- Försök med konstnärslön genomförs.
- Antalet konstnärspensioner ökas.
Hållbara förutsättningar för konst och kultur säkerställs genom att öka finansieringen av konst och kultur till en procent
Centret för konstfrämjande föreslår att statsbudgetens anslag för konst och kultur (29.80) höjs fram till 2027 till en procent av statens totala utgifter. (Tillsammans med utgifterna för grundläggande konstutbildning till 1,15 procent.)
Det innebär en ökning på 122,2 miljoner euro under nästa regeringsperiod.
Kultursektorn är en arbetsintensiv sektor med positiva spridningseffekter på ekonomin. Det offentliga stödet till kulturen går tillbaka till samhället i form av skatteintäkter och förmåner som främjar välbefinnande.
Finansieringen av kultursektorn i statsbudgeten och samverkan mellan den statliga och den kommunala finansieringen ökas och incitament utvecklas för att attrahera privat finansiering som stärker kultursektorns ekonomi.
När beslut om finansiering av kultursektorn fattas ses kultur som en investering som förbättrar samhällsekonomin och ökar välfärden. Ökad finansiering hjälper den svårt drabbade kultursektorn att återhämta sig efter de skador som coronapandemin har orsakat och svara mot framtida utmaningar strukturellt och operativt.
Den kreativa sektorns handlingsförmåga stärks genom reformen Bildningsförvaltningen 2030
Centret för konstfrämjande stöder regeringsprogrammets mål om en totalreform av undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i enlighet med rapporten Bildningsförvaltningen 2030.
Som en del av reformen stärks Centret för konstfrämjandes roll och ställning antingen
a) som en egen bokföringsenhet Taike föreslår att den övergripande statsbidragsverksamheten ses över och förtydligas mellan UKM och Taike.
b) som en del av sammanslagningen Taike + Nationella audiovisuella institutet (Kavi) + Finlands filmstiftelse (SES)
Taike anser inte att det är ändamålsenligt att slå samman Taike och Kavi och utesluta SES.
För att utveckla de kreativa branscherna och förverkliga deras tillväxtpotential måste konst, kultur och kreativa branscher ses mer som en helhet än vad som är fallet i dag.
De åtgärder som föreslås i rapporten Bildningsförvaltningen 2030 förtydligar bildningsförvaltningens strukturer och stärker kvaliteten på tjänster, verksamhet och styrsystem.
Planen för de offentliga finanserna 2023–2026 förutsätter strukturella reformer inom förvaltningsområdet. Rekommendationen är att dessa uppgifter organiseras i ett annat ämbetsverk som sköter synergistiska uppgifter.
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns det många organisationer som bedrivs i ämbetsverksform vars storlek varierar avsevärt. Förvaltningsområdets ämbetsverk utgör för närvarande inte en tydlig strukturell och operativ helhet i enlighet med finansministeriets rekommendation för ämbetsverk.
Konstnärernas sysselsättning, utkomstskydd för arbetslösa, pensionsskydd och sociala trygghet utvecklas genom ett försök med konstnärslön och genom att öka antalet konstnärspensioner
Försök med konstnärslön
Centret för konstfrämjande föreslår att försöket med konstnärslön genomförs med separat finansiering 2024–2025.
Syftet med försöket är att hitta lösningar för att förbättra konstnärernas sociala trygghet, utkomstskydd för arbetslösa och pensionsskydd genom att omvandla stipendiearbete till lönearbete. Försöket följs upp med en omfattande utredning.
I försöket sysselsätts cirka 20 konstnärer från olika konstarter med konstnärslön hos en arbetsgivare de själva väljer. Urvalsprocessen omfattar en kollegial bedömning av en expertpanel i linje med dagens bedömning av stipendiearbete.
Kostnaden skulle vara 2 miljoner euro fördelat på de aktuella åren.
Lagstiftningen om social trygghet och arbetslagstiftningen bygger på kategorierna löntagare och företagare. Konstnären faller mellan den traditionella uppdelningen i löntagare och företagare. Utkomstskyddet för arbetslösa och andra sociala förmåner är osäkra och medför avbrott i utkomsten.
De statliga konstnärsstipendierna avsedda för arbete är inte kopplade till utkomstskyddet för arbetslösa eller anställningsförmåner, såsom semester eller företagshälsovård. Vissa förmåner minskar på grund av stipendierna.
I försöket med konstnärslön undersöks möjligheten att omvandla de statliga konstnärsstipendierna till en form av lönearbete, vilket skulle innebära att konstnärer i framtiden omfattas av utkomstskydd för arbetslösa, social trygghet och pensionsskydd som vanliga anställda. Ett försök med konstnärslön har föreslagits av många organisationer inom konstbranschen, Centret för konstfrämjande samt riksdagens kulturutskott och finansutskottets kultur- och vetenskapsdelegation.
Antalet konstnärspensioner ökas
Centret för konstfrämjande föreslår att antalet extra konstnärspensioner ökas till 100 nya pensioner som beviljas årligen.
Kostnaden skulle vara cirka 1 miljon euro.
Extra konstnärspension kan beviljas som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller återgivande konstnär. Man har ingen subjektiv rätt till pensionen, utan den baseras på bedömning.
Ansökningarna om konstnärspension ökar kontinuerligt. Mer än 600 personer ansökte om pension från och med 2022, varav cirka 10 procent fick ett positivt beslut. Sammanlagt 51 nya pensioner som motsvarar en full pension (cirka 1 miljon euro) beviljas årligen. Den totala årliga kostnaden för pensionerna är cirka 20 miljoner euro.
Behovet av pensioner är stort, eftersom konstnärligt arbete, särskilt inom visuell konst, populär- och rytmmusik, litteratur och viss scenkonst, sällan baseras på anställningsförhållanden som ger ett tillräckligt pensionsskydd.
På lång sikt bör konstnärernas ställning och det sociala trygghetssystemet utvecklas så att det inte behövs speciallösningar för konstnärer.