Artikel

Konstnärsstipendiet ändrade Joel Slottes sätt att skapa konst

Bildkonstnär Joel Slotte inspireras av sina vänner och fenomen i den närmaste omgivningen. Tack vare ett treårigt konstnärsstipendium har han kunnat skapa mångsidigare konst.
Joel Slotte katsoo kameraan lippalakki päässä. Taustalla näkyy suo.
Foto: Clas-Olav Slotte.

För Joel Slotte, uppvuxen i Karleby i Mellersta Österbotten, har konst alltid varit en del av livet. Redan som barn gick han flitigt på konstutställningar med sina föräldrar och använde en stor del av sin tid på att teckna. Visuell gestaltning av världen var närvarande i vardagen särskilt genom pappan som var pressfotograf och talade mycket om fotografering hemma.

Att välja konst som yrke var ändå inte det främsta alternativet för den unga Joel Slotte. Ungdomarna i industristaden Karleby var redan tidigt inställda på att alla måste skaffa sig ett traditionellt dagjobb.

– Alla tänkte på hur man skulle skaffa sig en inkomst, vi var ju barn av lågkonjunkturen. Om arbetet som bildkonstnär sades att det är svårt att klara sig på det. Och det är ju sant att det inte är det enklaste yrket ekonomiskt sett, beskriver Joel Slotte minnena från ungdomen.

Men jag slutförde studierna och beslöt mig för att ge mig in på det här yrket, fastän jag var oroad över att inte ha skyddsnät.

Sitt första konkreta steg mot att bli professionell konstnär tog han vid tjugo års ålder, när han sökte in till Nordiska konstskolan som låg i Karleby. Målmedvetenheten hos skolans internationella studerande inspirerade honom att ansöka till måleriavdelningen vid Bildkonstakademin.

– Också där började i sista stund tveka, att kanske jag borde söka någon annanstans. Men jag slutförde studierna och beslöt mig för att ge mig in på det här yrket, fastän jag var oroad över att inte ha skyddsnät. Så småningom började jag få stipendier mellan perioder av arbetslöshet, berättar Joel Slotte.

Konstnärsstipendiet har gett mod

Taike beviljade Joel Slotte ett treårigt konstnärsstipendium 2020. Meddelandet om stipendiet kom precis i rätt tid, för hans föregående stipendieperiod hade slutat några månader tidigare.

Slotte har under sin karriär vant sig vid högst ettåriga stipendier, så det treåriga konstnärsstipendiet har betytt mycket.

– Jag gör inte längre bara målningar och stressar över att de ska lyckas. Nu är flera kanaler öppna, och skapandet känns betydligt mer avslappnat, konstaterar han.

Jag fastnar ganska lätt för nya experiment som jag vill göra. I något skede måste jag genomföra dem och testa om de funkar.

Joel Slotte är känd för sina expressiva oljemålningar fyllda av skarpsynta detaljer. Hans vänner är ofta modeller för människofigurerna i verken och han tar foton av dem när han skissar på målningen.

I och med den ekonomiska friheten som konstnärsstipendiet ger, har han utöver måleri, keramik och teckning även börjat prova på att göra serigrafi och glaskonstverk.

– Tidigare hade jag varken tid eller plats för det. Jag märker att jag ibland tänker att folk förväntar sig en viss typ av verk, och jag har inte haft mod nog att utmana den tanken. Jag fastnar ganska lätt för nya experiment som jag vill göra. I något skede måste jag genomföra dem och testa om de funkar, säger han.

Jag har börjat fästa större uppmärksamhet vid hur lokalfärgerna fungerar och olika ljussituationer i målningarna.

Innan konstnärsstipendieperioden började, hade Joel Slotte tänkt att han äntligen skulle ha tid att jobba med en större helhet av verk, för han hade inga avtalade utställningar under de följande tre åren. Men kalendern fylldes snabbt: han valdes till årets unga konstnär 2021 och att delta i Kiasmas stora utställning ARS22. Därtill medverkade han förra året i en grupputställning på Galerie Anhava i Helsingfors.

Det har dock också funnits tid till att skapa nya verk. Slotte säger att konstnärsstipendiet har minskat pressen på målandet, för exempelvis alla deadlines är borta. Den här stressfriheten har möjliggjort utveckling.

– Jag har börjat fästa större uppmärksamhet vid hur lokalfärgerna fungerar och olika ljussituationer i målningarna. För tittaren kan målningarna se likadana ut som förut, men jag har i varje fall själv flyttat fokus till saker som är nya för mig, berättar Slotte.

Vihertäviä ja punertavia lasimaljakoita valkoista taustaa vasten.
Joel Slotte har under konstnärsstipendieperioden börjat göra glasskulpturer. På bilden verket Witch Vertebrae (2021–2022).

Säker inkomst ökar kreativiteten

Enligt rapporten Konstnärens ställning 2010 som Taike publicerat får bildkonstnärer i Finland största delen av sina inkomster från annat än konstnärligt arbete. Endast ungefär en femtedel av bildkonstnärernas inkomster består av direkt konstnärligt arbete, som inkomster från försäljning av konstverk eller arvoden för konstnärligt arbete.

Som lösning på bildkonstnärernas svårigheter att försörja sig på konst föreslår Joel Slotte basinkomst. Basinkomst avser en modell för social trygghet där varje medborgare får pengar för sin försörjning utan motprestation.

– Det skulle direkt förbättra allas möjligheter, inte bara konstnärers. En säker inkomst ger mer plats för kreativitet. När jag har varit arbetslös, så har det mesta av tiden gått åt till att oroa sig för pengar, konstaterar Slotte.

Ett typiskt drag för professionellt konstnärskap som Joel Slotte lyfter fram är att man får inblick i många samhällsklassers vardag. Han har till exempel varit på lyxfest för att ta emot ett stipendium samtidigt som han bara haft några tior på kontot.

– Där på festen jublade jag att snart kommer stipendiet. Men det kom ju först en månad senare. Så iklädd kostym gick jag direkt från festen till mitt deltidsjobb för att skura bibliotekets toaletter, beskriver han.

Finansieringsmottagare berättar är en artikelserie där konstnärer, arbetsgrupper och sammanslutningar som fått finansiering av Taike presenterar sig och sitt arbete. I intervjuerna berättar de bland annat om sin konst och projekt som de genomfört med hjälp av finansieringen.